Att beskära! Att beskära bilden är ett av de kraftfullaste och viktigaste verktygen inom fotografin... ... den första beskärningen kan man göra redan i kameran med antigen objektivets zoom eller genom att gå närmare motivet. Vill man t.ex. bara ha ett huvudporträtt så behöver man inte fotografera hela hunden för att senare skära bort det mesta i bilden. Gör man så skär man bort det mesta av pixlarna/upplösningen också. I ett huvudporträtt kan man med kameran ta med huvudet och även lite luft/bakgrund utanför. Man kan då i den slutgiltiga beskärningen bestämma om man tycket att bakgrunden har en fin bokhè och förhöjer bilden, eller om detaljer i bilden, som här ögonen på hunden, är värda att lyfta fram genom att hårt beskära hela huvudet och strunta i bakgrunden. Genom att man vill bevara upplösningen/pixlarna i den färdiga bilden så lönar det sig att lära sig att beskära kontinuerligt med zoomen även när det är fart och fläkt på fältet. Vid serietagningar manövrerar man zoomen med vänstra handen och zoomar kontinuerligt in och ut så att hunden precis finns inom bildrutan. Det här kräver en hel del övning och det är bäst att i början ha frikostigt med luft runt hunden, därför att det är så otroligt lätt att t.ex. svantippen hamnar utanför bild. Varefter man lär sig, minskar man på marginalerna. Bästa resultatet får man när man blir modig nog att våga låta hälften av bilderna att bli misslyckade därför att en del av hunden var utanför bild. Den här bilden kom till med den metoden. Man kan säga att genom att riskera att tappa en massa "bra" bilder så bäddar man för att till slut få en enda episkt bra bild, som upplösningsmässigt tål att dras upp till väggstorlek! Nåja, till en större tavla i alla fall. Fånga en hovrande blomfluga i bild en varm sommardag och du har förmodligen svetten framme innan det är klart! Det här var en av de få gånger som jag hade verklig nytta av Mauds Nikon D800:s 34 Mp bildsensor. Dessa små men vackra minihelikoptrar har, när de är luftburna, ett integritetsavstånd som inte tillåter otillbörliga närmanden med kameralinsen. Alltså togs bilden på ca 50 - 60 cm avstånd (manuell fokus) och bildens höga upplösning tillät en hård beskärning i datorn. Priset man betalar för dessa pixlar är 800: ans låga serietagningshastighet, 4 bps. Min egen D700 skjuter med upp till 9bps med sina 12Mp. Man kan visserligen kanske få både och i samma paket, om man har en förmögenhet att spendera, men hur många har det? Photoshoppa? Adobe Photoshop's olika versioner av bildredigerare har blivit ett begrepp, så dominerande är de på den professionella marknaden. Att "photoshoppa" betyder att man efterbehandlar bilden i datorn. Själv har vi använt Adobe's svindyra produkter i mera än tio år och jag har därför ingen pejling på de övriga produkterna på marknaden. Jag gjorde en snabb sökning på nätet och hittade en del gratisprodukter för nerladdning. Det är min övertygelse att en hel del av dessa fungerar mycket bra för nybörjaren, bättre än de komplicerade Photoshop produkterna. Dessutom följer det kanske med något program i paketet som den nya systemkameran levereras i. Prata med fotohandlaren som du köpte kameran från. Är han/hon seriös så kommer du att lotsas rätt av den enkla orsaken att om du blir nöjd så kommer du senare tillbaka och handlar mera. Det enda reservationen som jag vill göra - och det gäller både den dyraste Photoshop versionen och gratisprogrammen likaväl - försök att lära dig att komma förbi alla knappar i programmet som det står "Auto" på! "Auto contrast", "Auto colour", "Auto brightness" och annat dylikt. Att göra justeringarna manuellt ger i längden ett bättre resultat - undantag finns ju, men de är få. Dessutom lär man sig mycket mera genom att göra så mycket som möjligt för hand. Av de bilder du vill spara, och se till att endast spara de bästa, så kan du spara ett original som det var när det kom ur kameran. Om några år kan du, när du lärt dig mera om bildbehandling, kanske göra mycket mera av den i bildredigeraren än du kan idag. För omedelbar användning kan du göra vad som helst med en kopia men spara dem i olika mappar så att du alltid hittar tillbaka till den obehandlade originalbilden. Ha också en back-up disk (eller "molnet" som nu är sista skriket) för det du tycker är extra värdefullt. Diskkraschen kommer en dag, lika säkert som skatterna och döden! En blixtbild tagen i råformat med radiostyrd blixt och som från början inte var ljusmässigt som det var tänkt, förbättradess betydligt efter en omgång i både Adobe Lightroom och Photoshop. Men utan Mauds mångåriga erfarenhet av båda programmen hade det inte blivit såhär bra. När du känner dig mogen kan du gå över till att fotografera med bildkvaliteten inställd på RAW. När du gör det får du mycket stora möjligheter att justera fram något användbart även ur i princip hopplöst felexponerade bilder. Om det vita i en bild är urbränt p.g.a. överexponering så är det urbränt för alltid, men allt annat som gått fel brukar kunna förbättras i en RAW-konverter. Här kan jag faktiskt rekommendera Adobe Lightroom. Visserligen finns det ziljoner funktioner i den som bara de mest utbildade proffsen har nytta av men när man lärt sig att navigera förbi alla dessa för hobbyfotografen onödiga finesser ("hinder" skulle jag lite cyniskt vilja kalla dem) så kommer man fram till verktygspaletten för RAW bilden och då är det julafton för en tekniker likaväl som för en konstnär! Som du ser blir du tvungen att proritera bort något i livet, både tidsmässigt och ekonomisk, om du vill lära dig hundfotografi. Maud och jag har prioriterat bort en hel del "normala" aktiviteter och varor till förmån för hundarna. På så sätt har vi omfördelat några tiotusen kronor varje år från fåfängans helt onödiga marknad, till hund och jaktrelaterade utgifter... Och det funkar! Att kunna ta bra bilder av hundar handlar om att ha bra utrustning, att känna sin utrustning som sin egen hand, och att använda den i tid och otid! Endast genom att flitigt använda sin utrustning kan man lära sig mera om fotografi. Att vara väl införstådd med den aktuella jaktformen över hunden är en förutsättning för bra bilder. Att kunna känna med hunden, förstå hur den tänker och att ha den största respekt för den som individ, är en annan mycket viktig ingrediens inom hundfotografering. Man kan aldrig ta bra bilder av hundar om man älskar dem som man älskar en docka eller en leksak! Det går inte att reducera hunden till en pajas, en clown vars enda uppgift är att roa människan. Hunden är heller ingen accessoar som man nu och då visar upp på en catwalk på fåfängans marknad och med ett enda syfte - att höja sin egen sociala status! Vi skall respektera våra hundar som de mest värdefulla av våra kamrater i vår egen flock. De ljuger aldrig, de gör alltid enbart det som de tror är rätt för stunden (i motsats till oss), och de älskar oss oberoende av om vi är fula eller vackra, rika eller fattiga. Om vi bor i ett hus eller en ihålig trädstam betyder inget för dem, så länge vi älskar och respekterar dem som de älskar och respekterar oss! Det är det som våra bilder av dem skall förmedla till omvärlden. Gå ut och gör det nu!   Ett och annat om hundfotografi Sidan 1   2   3   4   5       © Text: Torsti Mäkinen. Photo: Torsti Mäkinen & Maud Matsson. www.rospigan.se